Då har en helt ny vecka kommit och jag som vill ha mera helg, för man blir trött nu när det är höst på riktigt. Det märks i alla fall på mig själv, jag börjar få dom typiska köldeksemen så som jag brukar få och det är det jobbigaste med att det blir kallare, och appråpå kallare så får man verkligen hoppas att det inte kommer snö helt plötsligt för det börjar snöa i fjällen istället för regn, men det är långt kvar tills den nästan eviga vintern kommer. Men annars bjuder hösten på granna färger ute i naturen och det är det finaste med hösten och det som är mindre bra är såklart att det blir kallare och mörkare. Men i alla fall så har jag haft det bra också, bl a fick jag veta att jag fick MVG på senaste provet, och då känns det bättre inombords, och så är det fototävlingen på Mima fotos hemsida som man börjar titta på titt som tätt, och jag hoppas på det bästa naturligtvis. Men jag tror att det kan bli så att det blir någon annan som vinner och det är inte omöjligt att det blir så, men jag tycker att Mima foto kunde skriva när vinnaren utses vilket skulle vara till stor hjälp för många.

Nu är det så att jag går och tänker på det jobbiga som ska komma med vintern, det är kanske mitt stora beskymmer och att om man tittar på den senaste vintern så kom det mycket snö och det blev nästan kallare än normalt, och då blir det mycket troligt att det kan bli så i år också, och med allt vad det innebär. Jag kommer att inte gå in på några större detaljer men det är mycket att oroa sig för hur det kommer att gå. Jag minns att i förra vintern då jag var på väg till skolan och skulle ta bussen dit så blev det en upplevelse som jag sent kommer att glömma. Det var så att jag klev på och en hållplats senare skulle bussen ta up mer folk, som det smällde bak. Då var det så att en bil hade kört in i bussen, och efter den smällen fick jag och några till stå och vänta ute i kylan på nästa. Orsaken till olyckan var att bilföraren blev bländad av den lågt stående solen. Jag minns att föraren som var en kvinna blev mycket chockad av händelsen och hon hade med sig ett litet barn i pasagerarsätet. Men båda två klarade sig utan några större skador men bilen deras blev nästan totalförstörd. Man kan ju undra hur det gick för dom sedan och hur allt löste sig, det är några saker som man kanske inte får veta.

Och jag kan avsluta med att berätta att det är nästan fullmåne ute och det får mig att tänka på en grej som kommer att inträffa senare, nämligen Halloween, en onödig högtid men det är då man går till kyrkogårdarna och tänder ljus på sin släktingars gravar. Men det är ett tag tills dess.

Cya.