"Påsken kan man väl ändå säga att det är godisets förlovade helg, påskäggen fylls med rött å gult och blått. Och nu ska vi inte förstöra godisglädjen den här helgen, men man kan väl ändå tänka på att den största nackdelen med allt det här godiset, det är sockret man stoppar i sig. I utländskt godis så finns också dom mycket omdebatterade AZO-färgämnena, bland annat ska det finnas en koppling mellan just AZO-färgämnen och hyperaktivitet hos barn. I mycket godis så finns också gelatin, och det får man ifrån gris-svål. Och den röda färgen får vi ifrån en lus som heter kochenillsköldlöss, och för att gå vidare så hittar vi en blank yta på det här godiset, den ytan får vi på något vis från en indisk Lacksköldlus. Och visst hajjar man till när man får se alla dom här tre äggen, hur mycket godis som helst. Det är faktiskt nästan 16 kilo godis i dom här äggen. Och så mycket godis äter var och en av oss i genomsnitt varje år".

Sverker Olofsson

PLUS

Sverker gottar sig i nästan 16 kilo godis, och just 16 kilo godis äter var och en av oss i Sverige varje år.

Då var sista måndagen före påsklovet avklarad, och påsklovet är bara några dagar bort. Ska bli skönt att ta igen sig och bara stanna hemma, för det gjorde jag inte på sportlovet då jag flängde runt i Egypten. Men det ska bli intressant att se vad som kommer att hända med snön som bara ligger. Jag ser fram emot plusgrader och sol under lovet, men samtidigt är det lite osäkert det här med vädret i april månad. Det är det som kallas för april-väder, och när man är inne i sådant väder blir väderprognoserna lite mer svåra att förutse. Det har hänt att det har snöat ända in i slutet av april.

Slaskigt värre. Så här såg det ut i lördags, hela Centrala Sundsvall låg i grådassigt väder. Det är snarare höstkänslor än vårkänslor man får av det här. Men förändringar i väderläget kan komma den här veckan. 

Men nog om vädret för det är ändå bara för komplicerat som det är. Nej, är det något som man vill fokusera på så äre det man har framför sig, det vill säga skolarbete. Har kommit långt i det, fick bland annat veta ett betyg på ett prov i en datakurs. Och till min förvåning fick jag högsta betyg, poängen som jag fick på det var 30 av 31 möjliga, alltså riktigt bra. Innan jag började med den datakursen var jag lite skeptisk till detta. För jag vet av egen erfarenhet att allt som rör data inte tillhör mina starka sidor, så det kom verkligen som en överraskning.

Och när vi i klassen fick reda på vårt betyg, var det bara att sätta i gång med det andra, för nu ska vi göra en liten tidning. Jag valde att skriva lite om skolan jag går i. Jag hade gjort klar det som var fakta om skolan, så nu skulle jag börja ta lite foton och intervjua elever och personal. Jag måste bara säga att dom som går i min skola är riktiga tråkmånsar, visst dom ställer upp på att svara på frågor men inte att vara med på bild. Jag förklarade för dom gång på gång att detta är bara ett slutet skolarbete och att resultatet inte kommer till allmän kännedom. Dom står fortfarande fast vid sina beslut, men jag intervjuade en lärare och hon kunde vara med på bild, man tackar.

Sedan när dagen började gå mot sitt slut hade jag helt plötsligt en stor håltimme till 14.40, och det var då som dagens sista lektion skulle börja. Men mina klasskompisar drog bara iväg, för dom hade helt enkelt fått för sig att det inte skulle bli nått efter, vilket är en klar missuppfattning. Därför blir jag ibland lite arg på dom för att dom inte tar nåt på allvar, vilket jag tycker att dom borde när man går andra året på gymnasiet. Hur kommer det annars att gå när man befinner sig i yrkeslivet. Då går det absolut inte att slöa hela dagarna utan man måste ta saker och ting på större allvar, vilket jag gör för det mesta.

Men nu ska jag sluta klaga på mina kompisar i skolan, för istället ska jag inrikta på mig själv och det som ligger nära till hands.

Här har ni förresten en rockklassiker som jag spelar oavbrutet.

Ha det ;)

...var att vara medmänniska, vilket jag är åt mina kompisar. Oftast handlar det om familjebeskymmer eller kärleksproblem, och just kärleksbekymmer var det den här gången. Men jag har inte tänkt rabba upp det som sagts, det vore helt enkelt inte rätt. Man blir ju själv förbannad när man får höra sånt här, man blir även frustrerad också. Men det ovanliga var att detta fick jag ta emot på morgonen, för ofta har det varit senare på dygnet, så jag fick växla mellan frukosten och datorn men det kan man bjuda på. Vad gör man inte för att upprätthålla en god vänskap. På senare tid har man blivit bättre vänner när man funnits där som en hjälpande hand.

Men efter den morgonen skulle jag ner till stan, skulle vara tillsammans med älsklingen för en liten shoppingtur. Och senare på kvällen blir det disco, känner på mig att det kommer att bli en rolig kväll. 

Så får det bli, hej svejs.

...på vintern. Och just den här vintern hör nog till en av dom segaste vintarna jag nånsin upplevt. Meteorologerna har sagt att våren är försenad med 50 mil, det är mycket svårare att mäta i tid. Och jag vill påpeka för dom här vädergubbana att våren är totalförsenad. Och inte blir det bättre att dom berättar att det ska komma ännu mer snö i nästa vecka. Våren är långt borta alltså, och det känns inte kul att påsklovet kommer att innehålla metervis med snö som fortfarande är kvar. Det är säkert en del vuxna som kommer ihåg vintern 1995, att det fortfarande låg en massa snö kvar fast det var i slutet av april. Jag vill absolut inte att vintern 2010 kommer vara en repris av vintern 1995.

Här kommer ett klipp från en Aktuellt-sändning från detta år, och mycket riktigt pratar dom om den långdragna vintern som fanns då, där småfåglar dör i tusental i brist på mat i den envisa snön. Man kan ju fundera över hur sommaren såg ut då.

Sändningen pratar också om Bosnien och dom strider som landet led av då. Lite nostalgi över det här klippet alltså.

Vet inte riktigt var jag ska börja men i alla fall, mina föräldrar hr varit skilda i fyra år, dom bor bara 10 minuters prommenad emellan, och nu vet jag inte hur jag ska känna. Det är så att pappa jobbar här i centrala Sundsvall, men nu påstår han att han inte trivs eller om hans jobb är bara tillfälligt, men i alla fall har han sökt flera jobb, bland annat flera bankjobb lite längre söderut i Sverige. Och nu står det klart, han har fått ett bankjobb i Enköping, vilket betyder att han komer att flytta dit. Jag tycker såklart att det är riktigt dåligt av honom. Att bara sticka iväg sådär, jag kommer ju inte kunna träffa honom lika ofta, bara några gånger i månaden vilket är på tok för lite. Men det som ändå är dåligt är att jag tvingas flytta, först var det på tal att jag skulle få bo hos mamma. Men det vill jag bara inte, min lillasyster bor där och det är inte ofta jag och hon kommer bra överens, det kommer att bli trångt om jag ska ta alla prylar som jag har hos pappa och knöka n dom i ett litet rum på bara 9 kvadrat. Hemma hos pappa bor jag på en yta av 15 kvadrat, vilket är en stor skillnad. Men det finns ändå ljusglimmtar i det hela. Pappas sambo har sitt jobb här i stan och kan inte överge det, så en extra lägenhet måste fixas. Jag har själv en låtsasbrorsa, som studerar och måste också ha nånstans och bo. Och då får det bli en lägenhet som är tillräkligt rymlig, jag vill bara inte bo i en skrubb. Jag får bara hoppas att det kommer att lösa sig snart, hoppas på det bästa. Jag tänker i alla fall inte flytta till Enköping, jag är inte klar med min utbildning och jag vill framför allt i lämna älsklingen, det kan jag bara inte.

Men nu måste jag fokusera på det som kommer härnäst, har en del arbete i skolan och jag kan även berätta att jag troligen kommer att sommarjobba på Coop Extra igen. Första gånge var 2008 och då fick jag jobba 3 veckor, året där på, 4 veckor och nu i år blir det 5 veckor, så det är bara positivt. 

Nu tror jag ska ta och läxläsa, har prov på måndag då jag och klassen försöka kunna Shakespere. Och strax där efter, lov. Härligt härligt.

Har haft en tanke och det är att det är bara drygt två veckor mellan sportlovet och påsklovet, så då är det första som jag får i huvve, good for me. Jajja lite skolarbete har ingen dött av, för jag känner på mig att dom här så kallade dagarna kommer att gå undan och sen är det lov igen. Under förra påsklovet var jag på Cypern, men i år är jag hemma, och då får jag uppleva våren när den kommer, se hur all den här snön kommer att försvinna. Och sen när den är borta och det är nogolunda varmt väder är det äntligen dags att rulla ut moppen. Guud vad jag längtar, slippa åka buss när man kan åka när man vill. Det känns helt underbart, frihet kallas det för övrigt.

Och jag tror jag ska byta bakgrundsbild här på bloggen när våren kommer vilket är snart, för nu är man trött på vintern och allt som hör till. Jag brukar få som kanske de flesta brukar få när det blir vår nämligen vårkänslor, hur det pirrar till i kroppen och alla ens förväntningar börjar bli fler och fler, och större och större. Och slutligen när sommaren kommer når nog säkert känslorna och förväntningarna sin kulmen. Ser verkligen fram emot det.

Men nu är nu och jag måste fokusera på skolan, år 2 är snart slut och jag har en del kvar av detta läsår. Men jag måste berätta att jag tyvärr blivit utsatt för en skojjare. För när jag öppnade skåpet i skolan i onsdags, trillade det ut ett par lappar. Och dom var vikta på mitten så att när dom sitter ihop, ser ut som ett litet häfte. Men i alla fall så stod det "Boken om..." och följt av ett namn på en tjej som går i år 3. Och när man öppnade den stod det först som om det var en saga "Det var en gång en..." och en liten berättelse om den där tjejen. Att det stod att hon drömmde om sin stora kärlek, och sedan helt plötsligt så stod mitt namn där (visserligen felstavat).

Då kände jag att den huvudvärk som jag fick några timmar tidigare, kom tillbaka. Jag fick läsa om det flera gånger innan jag förstod att det var mig det var frågan om. Men istället för att drabbas av viss nervositet så tog jag det bara lungt.

Nästa dag sökte jag upp tjejen som nämdes i lapparna och jag visade henne dom. Men hon kom med ett lungnade besked, det var inte hon som hade skrivit papperslappana och sedan petat in dom i mitt skåp. Sedan började hon och jag tänka och försöka komma på vem som kanske hade gjort det. Men vem vet, hon kanske inte vågade erkänna att det var hon som hade skrivit detta. Men jag vet att sånt här ska man bara ta med en nypa salt, inte göra nån stor affär av det. Men en sak är säker och det är att sådant här skoj inte är kul och jag är lite upprörd, för det är ändå en männsiskas känslor som man leker med, och det ska man absolut inte göra. Jag tror säkert att tjejen som var med i den här lilla historien känner likadant som jag, och att vi båda vill veta vem som ligger bakom allt.

Men nu ska jag inte rabbla upp mer om den lilla historien, för den har jag ändå lämnat bakom mig. Nu lite skön musik av "The Corrs", en grupp från Irland som gör pop/keltisk-musik, rätt skön att lyssna till.

Trevlig helg ;)

Nu har jag äntligen tankat in dom på denna blogg från min resa i Egypten. Och som sagt, detta är bara en del av alla dom bilder jag tog där nere, så säg till så lägger jag upp fler.

Nu till bilderna, ha det :)

Då var jag tillbaka från min semester i Egypten. Jag kan berätta att bilder därifrån kommer så småningom, och det blev både foton och filmer, jag ska se om jag kan ladda upp filmerna men just nu fokuserar jag på fotona.

I Egypten var det ovanligt varmt för årstiden, under dom flesta dagar som vi var där låg temperaturen på mellan 30-40 grader, en hetta som inte ville ge med sig men strax efter att vi hade åkta därifrån var det lite mer behagliga 20-25 grader vilket är mer normalt.

Just Egypten innehåller många servärdheter och då är det frågan om tempel, monument och museer, och första dagen ägnades åt passande Egyptiska musseet i Kairo och Pyramidena i Giza. Just pyramiderna är ett måste att se, jag vet själv att har man inte sett dom, har man inte varit i Egypten.

Men det har varit lite kämpigt för värmen och saknaden av älsklingen, tio dagar känns långt. Hon sickade sms där det stod gång på gång hur mycket hon saknade mig och att hon inte hade nåt att göra när jag inte var hemma. Men nu när jag äntligen hade kommit hem så blev det en hel del kramande och pussanden. Och efter att jag hade kommit hem i tisdags, hade jag lite papper som skulle fyllas i på skolan. Sedan åkte hon och jag hem till henne, och hon bjöd på middagen.

Och slutligen påminner jag om att bilder från Egypten kommer inom kort så håll utskik här på bloggen.

Snygg hatt va?!