I början av februari utsattes en av mina kollegor på Njurunda-bussarna för ett rån, direkt efter införde vårat fackförbund "Kommunal" ett sk skyddstopp för all kontanthantering på bussarna som körs av Keolis. Nu två månader senare har Arbetsmijöverket hunnit besluta om att kontantstoppet kommer stå fast, och det betydde att även vi i ytterområdena precis som stadsbussförarna för sex år sedan, fick lämna ifrån oss den lite smått gammalmodiga utrusningen. 

Myntväxlaren och den tillhörande väskan i läder har sett ut på samma sätt i många år, men den gamla väskan fick jag behålla. Faktiskt tycker jag att den är en kul accessoar till jobbet. 

Jag själv hade inget problem med kontanthanteringen, min huvudräkning har aldrig varit ett problem och så höll man hjärnan igång under tiden då jag erbjöd den servicen ombord på min buss från september ifjol då jag fick börja köra Timråbussarna, till skyddsstoppet infördes i februari i år.

Totalt 23 245 kr fick jag in i bara kontanter under perioden september-februari.

I lite mer än tio år har jag lyssnat, beundrat, fascinerats, undersökt, och försökt skapa egen produktion inom denna musikgenre som kallas internationellt för New Age, men som här i Sverige kallas för avslappningsmusik, med ett gott resultat och samtidigt hamnat i en värld full av skönhet, mystik och vackra harmonier.

Tony O'Connor var det första artisten inom genren jag över huvudtaget lyssnade på, det var på 90-talet. På 2000-talet upptäckte jag fler och fler artister, både svenska som utländska, och 2004 tog den egna produktionen dom första stegen.

Musiken tog jag med nästan överallt men oftast blev det en obligatorisk kvällsrutin innan nattens sömn, välja en CD ur min lilla samling, trycka på play, lägga sig till rätta i bädden och låta musiken sakta omsluta dig själv i värme, trygghet och utan spänningar.

Då när rutinen var helt ny, kunde jag somna mitt i CDn och vakna först nästan en timme efter att sista spåret var färdigspelat och freestylen slocknat. Idag flera år senare är det uteslutande Spotify-listor som ersatt CD-spelaren men musiken är densamma, och jag håller mig vaken under hela spelandets gång. Helt otroligt att inte somna på studs trots den sövande pulsen och svävande ljuden.

"Panflöjtens Drömmande Toner" av Doru Apreotesei och "Silverfjärden" av Hans Gustafsson, i RIMs ägo sedan år 2003

En förklaring har jag försökt att finna utan att vara helt säker, men troligt är nog att jag har blivit för förälskad i musiken och att ha viljan att hitta inspirationen till den egna produktionen från RIM. Hitta inspiration i ett sovande tillstånd är omöjligt och min hjärna är medveten om det och lyckas få sinnet och kroppen att vara i det vakna tillståndet som gör att man fortfarande kan uppfatta både melodislingor, puls, takt och ljudmattorna i bakgrunden. Och när hjärnan är sysselsatt är det svårt att släppa taget och bara falla ner i djupsömnen.

Men en sak är säker, när hörlurarna är ur öronen är kroppen stillare och mer avslappnade än vanligt och sådant tillstånd gynnar till en bra start på nästa dag, jag lovar.

Nu till en för mig en bortglömd, men så fantastisk låt :')