Inför väntan på provsvaret, så finns det inget annat att göra än att plugga inför det sista provet i fordonsteknisk teori, som förhoppningsvis är det sista provet som jag gör här, för det vore hur härligt som helst att bli godkänd på YKB del 2 och på det som kommer härnäst. Men som jag har lärt mig av egen erfarenhet, jag kan inte hämta ut nåt i förskott och man kan aldrig vara säker, men jag är rätt säker på att provet imorgon som "Ulfen" har kan gå vägen. Det har jag märkt under hela tiden jag varit här, för dom prov Anna har haft har jag fejlat två gånger på, under "Ulfens" prov har det varit högst gränsfall en gång men inget mer än så.

I alla fall ser det ut just så här på mitt skrivbord på Lägret här i Vännäs:

Och imorgon finns det gott om tid att läsa på in i det sista men mer om hur det går får vi se, kanske får jag även provsvaret från YKB-provet och morgondagens prov på samma gång, om jag överhuvudtaget kan gå vidare med flaggan i topp eller om jag får fortsätta våndas medans tiden går.

Mer om det i nästa inlägg, närmast imorgon.

Det absolut svåraste provet i världshistorien har avklarats, och det är med blandade känslor som jag nu väntar på resultatet av YKB-provet del 2, helt klart är att just idag gjorde jag provet på vinst eller förlust och precis som förra delen av det sk YKB-provet är det långt ifrån alla som får godkänt, och jag är väl förberedd på att det kan komma att gå åt skogen, men i så fall får jag hoppas att det är det sista någonsin jag får göra om. "Ulfens" prov i övermorgon är förhållandevis lättare men kräver ändå att jag pluggar som jag också tänker göra nu.

Och med det lämnar jag provet för det här inlägget, nu till lite trevligare saker. Bilden ovan var från en av våra två gruppredovisningar i klassrumsmörkret, och det handlade om "Service Ombord" och "Hälsa, arbetsmiljö och sjukdomar". Och vid båda hade jag lirkat in lite filmklipp från nätet som var tyckte jag, relevanta för just då.

Så det var helt enkelt den trevligaste biten av dagen, och Anna uppskattade det vi hade att bjuda på. Trots att stämningen och nervositeten från provet imorse lämnade ingen av oss oberörd.

Nu går jag vidare med nästa utmaning, och mer bloggande blir det som vanligt imorgon igen.

Innan jag slutar skulle jag vilja säga några ord om dom son inte kan sköta sig på prov, och blir godkänd på den fula vägen, om man inte blir upptäckt.

"Fusklappar är en biljett till att inte få någon riktig utbildning, du förstör för dig själv, för dina kompisar omkring dig och för dina medmänniskor som försöker hjälpa dig till och på den rätta vägen till ett bra liv, tänk på det innan du tar ett sådant snedsteg. Kom ihåg det!".

Hej hej där ute, den näst sista veckan på kursen har anlänt till Vännäs och det dags för ett måndagsinlägg.

Men jag börjar med berätta att väntan är över för provresultatet för YKB-provet del 1. Klockan var strax efter 21.30 i torsdags när så sms:et dök upp i min mobil. Alla som gjorde om provet i torsdags blev godkända, ett härligt resultat som gör att vi på kursen här och nu kan kämpa vidare med det som kommer den här veckan. För just nu känns det tufft, ungefär som för flygbolaget SAS.

Det som händer är att två prov, ganska tät ihop ska genomföras, ett par redovisningar ska också hinnas med och dom kommer direkt efter provet tidigt imorgon.

Torsdagen bjuder på det andra och sista provet i kursen, och om alla proven är godkända är så gott som YKB:et mitt, och då kan jag fokusera på en sak till, det har blivit dags för att ringa upp min kontakt på bussbolaget Keolis hemma i stan, och höra hur det ser ut med jobb den kommande tiden.

Men det får jag återkomma till i senare inlägg.

Men nog om det och istället ska jag berätta om dagen som varit, för det är betydligt enklare att berätta om nät som varit än om det som förväntas komma.

Under hela dagen har tre kör-grupper (rosa, röd och grön grupp á två pers, där ibland jag och Amalia) varit ute på E4:an mellan Umeå-Örnsköldsvik och tränat omkörningar, lektionen gick ut på att vi åkte i två fullstora bussar, och så körde vi helt enkelt om varann i inte allt för höga hastigheter flera gånger om. Bussarna hade förrutom den vanliga manuella växellådan, även med Volvos I-Shift 

I varje buss var vi alltså tre personer plus lärare/intruktör, vi elever turades om och ungefär fick varje elev en tredjedel av sträckan att öva omkörningar på. Och när det så var dags för min tur tyckte jag ännu en gång att läraren/intruktören var ovanligt tyst medans jag rattade bussen, vad vet jag. Och ska jag vara helt ärlig var det lättare med manuell växellåda, och att det var makalöst kul.

Nästa körning som också blir den absolut sista här i Vännäs, kommer nästa onsdag.

Nu tar jag och tuggar lite böcker, men mer bloggande blir det som vanligt imorgon igen.

Så kom tordagen och i eftermiddags öppnades åter igen chansen att få bli godkänd på YKB-provet del 1, och mina erfarenheter om att få göra omprov har blivit  bättre, inte minst efter stunden i klassrummet, exakt samma frågor fick vi svara på igen och det öppnade för att eventuella småfel kom fram i huvudet under provets gång från förra chansen, kunde korigeras.

Och den här gången var det "Ulfens" tur att få vara provvakt, och när han sade att det inte såg allt för ille ut, så ökar mina förhoppningar om att få godkänt. Men provsvaren kommer att dröja lite, för det är än så länge osäkert när det blir. "Ulfen" gjorde en uppskattning och sade att kanske imorgon kväll så kommer det att dimpa ner ett sms där det står om jag har lyckats elle ej.

Men mer om det i måndagens inlägg.

Innan jag avslutar detta inlägg så kan jag tala om att när man går här på Liljaskolan så blir man sig inte dålig när man kränger på sig en reflexväst jämfört hemma mitt i Sundsvall, där vissa tycker det ser lite töntigt ut. Men inte här, för enligt Liljaskolan och arbetsmiljöreglerna skall alla som utbildar sig till maskinförare, lastbilsförare m.m måste ha varselkläder både byxor som jacka. Så när jag går till skolan för ex äta middag, sätter jag på mig min varselväst med motivation.

Det var det, nu tar jag helg

Mer bloggande blir det som sagt på måndag.

Kanske för allra sista gången i Liljaskolans regi, som jag ställde klockan på 3.45 och var på plats hos Vännäs Buss AB kl 5.00 Det var dags för den allra sista gryningskörningen, nåja, fler sådana blir det alldeles säkert i framtiden när jag jobbar men för mig på Liljaskolan var det sista gången. Frukostpåsen slank ned smidigt innan det var dags för säkerhetskontrollen av fordonet, men först skulle min kompis Amalia få köra först. Morgonens intruktör var "Ulfen", som inte är den som ligger och drar sig i sängen på morgonen, utan kliver direkt när "väckarn" ringer, hur tidigt det än är.

Dagen bjöd på lugnt väder, till en början men när det så var dags för mig att sitta i förarstolen och styra vår buss tillbaka mot Vännäs så gjorde "Kung Bore" ett försök, och ned föll snö, som mest var i form av blötsnö, eller "sludd" som jag ofta läser mig till på den norska vädersajten yr.no. Och den här gången var också Ulfen precis som förra gången tyst, men inte bokstavligt. Han var tyst om körningen, och ägnade stor tid åt att snacka en massa med Amalia medans jag körde. Antingen så var det så att jag körde bra så att han kunde slappna av något och ägna sig åt nåt annat, eller så gjorde Amalia att han blev distraherad, vem vet.

Körningen gick alldeles utmärkt utan större anmärkningar från "Ulfens" sida, och jag var supernöjd när bussen slutligen parkerades vid garaget vid 8-tiden, by my self. Nästa gång är det dags för "omkörnings-lektion" och då på en helt annan plats än kring Umeå, mer om det i nästa måndags inlägg.  

Som jag berättade igår så drabbades jag av ett bakslag i form av ett icke godkänt YKB-prov del 1, men som alltid ges tillfälle att få göra om provet och få godkänt, och chansen kan komma redan imorgon eftermiddag, och den här gången är jag mer förberedd än för två dagar sen. Och nu när jag är rätt säker på vad det var för frågor som det gick snett på, så ökar mina förhoppningar att kunna lyckas den här gången genom att jag är mer påläst om det än någonsin.

Så till sist kan jagberätta att när oktober blev november så noterade jag ett besöksrekord för denna blogg. Under oktober månad så noterades i bloggens besökstatistik 206 unika läsare, och därmed slogs också rekordet från tidigare i höst med augusti månad på 168 besökare. Senast jag uppmätte sådana siffror var i maj 2010.

Mer om hur det går på det eventuella omprovet och det fortsatta livet här i Vännäs, kommer som vanligt i senare inlägg, nämast imorgon. 

Kursen har drabbats av ytterliggare ett bakslag, det var när första delen av det sk YKB-provet gjordes. Ett snedsteg på ett delämne gjorde att nederlaget var ett faktum. Men när provsvaret damp ner i mobilen så blev jag faktiskt inte så jättebesviken, det var nästan så att det kändes att inom det ämnet var jag inte så påläst inför och var beredd på vad som skulle komma, och det var inte långt bort för att bli godkänd, bara 2 av 3 delämnen blev ändå godkända. 

Nu laddar jag om inför nästa vecka, det förlorade provet får lämna plats åt det som kommer härnäst. Idag fick vi i gruppen nya scheman som täcker dessa tre veckor som är kvar, och nästa vecka blir rätt intensiv, med två prov inom loppet av tre dagar, och kanske får jag göra omprovet redan på fredag samma vecka, enligt schemat står den dagen som reservtid. Och blir det inte där, görs samliga omprov som vår grupp samlat på sig på torsdag sista veckan.

Som sagt, nu peppar jag mig själv och förbereder inför den absolut sista gryningskörningen med Liljaskolan imorgon bitti kl 5.00 sen väntar bara två körningar under dessa kvarvarande veckor, och jag har nyligen löst ut den absolut sista frukostpåsen från matsalen här på Liljaskolan. 

Och nu när klockan är runt halv åtta innebär det att den tidiga sänggången består, i alla fall idag.

Mer bloggande blir det som vanligt imorgon, och då förhoppningsvis med lite goda och härliga saker från gryningskörningen.

Hej hej, en ny vecka har anlänt och den här gången är jag tillbaka och bloggar i Vännäs igen, efter en avslutad praktik hos Byberg & Nordin hemma i Sundsvall. Och med det kan man säga att jag är tillbaka till allvaret och verkligheten, för nu återstår knappt tre veckor kvar av min vistelse här, och det är nu det gäller, dom sista proven ska vara godkända, grupparbetena redovisade och körningar som ska bidra till att D-körkortet så småningom är mitt.

Just nu ser det ut så här på mitt bord, en stor och tjock pärm som innehåller det som skall pluggas och gås igenom inför det kommande provet. YKB-provet är på drygt 60 frågor som delats upp i två delar, tre delämnen består det första av och sedan längre fram kommer så nästa del som också är på tre delämnen. Dom delämnen som vi ska ha prov på imorgon är Passagerarsäkerhet med olika sjukdommar som vissa kan ha, Yrkesmässigkörning som omfattar internationella bestämmelser och lite kunskap om människosmuggling och Miljö och Sparsam körning. Och när det är avklarat så siktar jag mot körningen tidigt på onsdagsmorgonen kl 5.00

Och sen efter det så väntar nästa prov om en vecka följt av en lektion i hur man gör omkörningar av och med unga fordon.

Men nu väntar plugget, och mer om hur det gått kommer som vanligt i senare inlägg, närmast imorgon. 

Ha det!

Hej och välkommen till ett lite annorlunda inlägg här på bloggen, till att börja med kan jag avslöja att gårdagens inlägg fick stryka lite på foten som uteblev på grund av tidsbrist, så jag tar både dagen och gårdagen under ett och samma inlägg, samtidigt som det inte hör till vanligheterna att jag bloggar på fredagar.

Så till gårdagen som inte var så händelserik, det som jag fick vara med på var bland annat en avlösnig av förare på linje 100 mot Umeå i Gnarp, när så jag var tillbaka i Sundsvall vid 15-tiden, bestämde jag mig för att ta lite friskvård och ta vara på min lediga tid till att träffa lite bowlingkompisar, jag begav mig till bowlinghallen utanför stan helt enkelt. 

Så det var lite av gårdagen, idag har det däremot hänt mer. Jag skulle få följa med en körning ända till Hammarstrand, dels för den vanliga busslinjen, men också för att lassa och lossa gods på plats i Hammarstrand.

Turen avgick Sundsvalls busstation kl 07.10, men jag och föraren var på plats redan 06.30

Och tro det eller ej men jag fick under en stund i Hammarstrand manövrera bakgavellyften på bussen, men själva lossningen och lastningen skötte personalen på Bussgods i Hammarstrand, och tur var väl det för skyddsskorna var hemma dom. 

Under alla dagar som jag nu varit hos Byberg & Nordin så jag alltid tagit plats alldeles bredvid föraren, och alltid finns det nåt att diskutera om och berätta om. Bland annat om vilka idioter som kör stadsbussarna och bilarna här i stan, inte minst på busstationen där folk fullkomligt struntar i högerregeln, och bilar som inte får köra in på bussområdet ändå gasar in bredvid bussarna. Och högerregeln gäller i alla typer av korsningar där inga vägmarkeringar, vägmärken eller trafikljus finns, men det finns liksom inte. Som tur är jag med och drar lärdom att inte bli som dom som kör i stadstrafiken, och kanske förebygga olyckor.

Men det återstår att se, nu tar jag helg. Nästa inlägg kommer närmast nu på måndag, och då är jag tillbaka i Västerbotten och Vännäs där verkligheten tar vid genast. För nu är det bara tre veckor kvar innan kursavslut, vilket känns helt overkligt men också lite skrämmande, dom sista proven, uppgifterna och grupparbetena måste göras och tre veckor är verkligen en tajt tidsplan. Men det löser sig nog.

Nu tar jag helg, och önskar som vanligt ni som läser, en god fortsättning.