Amalia Svensson, allas våran klassmamma, den ena av dom två tjejerna i kursen och min körgruppskompis, var den allra första personen jag träffade på när jag landade i Vännäs för allra första gången i början av juni i år och vi skulle börja vår allra första kursvecka. Den 21 augusti körde vi bussen tillsammans för första gången som "rosa grupp", och efter några första trevande steg så har nu jag och Amalia jobbat upp oss till dom godkända yrkesförare vi är, hon fick för övrigt godkänt på sin YKB nu ikväll, och imorgon väntar både hon och jag på att få våra intyg innan så småningom vi får våra körkort. 

Amalia som kommer i huvudsak att jobba hos Skelleftebuss i Skellefteå och jag hos Keolis i Sundsvall (förhoppningsvis), har redan sagt hejdå till varandra och kommer att försöka hålla kontakten. Vi måste ju kolla med varann om vi fått jobb eller inte!

Amalia som ursprungligen kommer ifrån Filipinerna, kom till Sverige för 30 år sedan och bor i Ursviken mellan Skellefteå och Skelleftehamn med sin man. I juni blev hon en del utav våran klass, och i augusti min gruppkompis. Och imorgon är hon och jag färdigutbildade yrkesförare redo att möta vårt kommande yrkesliv. Självklart kommer jag att sakna alla roliga stunder vi haft ute på vägarna och tillsamans med oss andra i klassen. Tack för den här tiden Amalia och ett stort lycka till från mig, sköt om dig bästa vän.

Nu var det absolut sista inlägget som skrivs här ifrån Lägret i Vännäs, för imorgon flyttar jag hem till Sundsvall och under kvällen kommer sista inlägget i den här bussförar-serien med en liten samanfattning av det hela att skrivas. Sedan återgår bloggen till "RIM - Musik och naturfoto", men hur det går i mitt kommande yrkesliv kommer fortfarande att följas här.

Nu återstår rensning av rummet här på Lägret innan tåget går tillbaka till Sundsvall igen imorgon eftermiddag.

Nu säger jag godnatt härifrån.