Kanske för allra sista gången i Liljaskolans regi, som jag ställde klockan på 3.45 och var på plats hos Vännäs Buss AB kl 5.00 Det var dags för den allra sista gryningskörningen, nåja, fler sådana blir det alldeles säkert i framtiden när jag jobbar men för mig på Liljaskolan var det sista gången. Frukostpåsen slank ned smidigt innan det var dags för säkerhetskontrollen av fordonet, men först skulle min kompis Amalia få köra först. Morgonens intruktör var "Ulfen", som inte är den som ligger och drar sig i sängen på morgonen, utan kliver direkt när "väckarn" ringer, hur tidigt det än är.

Dagen bjöd på lugnt väder, till en början men när det så var dags för mig att sitta i förarstolen och styra vår buss tillbaka mot Vännäs så gjorde "Kung Bore" ett försök, och ned föll snö, som mest var i form av blötsnö, eller "sludd" som jag ofta läser mig till på den norska vädersajten yr.no. Och den här gången var också Ulfen precis som förra gången tyst, men inte bokstavligt. Han var tyst om körningen, och ägnade stor tid åt att snacka en massa med Amalia medans jag körde. Antingen så var det så att jag körde bra så att han kunde slappna av något och ägna sig åt nåt annat, eller så gjorde Amalia att han blev distraherad, vem vet.

Körningen gick alldeles utmärkt utan större anmärkningar från "Ulfens" sida, och jag var supernöjd när bussen slutligen parkerades vid garaget vid 8-tiden, by my self. Nästa gång är det dags för "omkörnings-lektion" och då på en helt annan plats än kring Umeå, mer om det i nästa måndags inlägg.  

Som jag berättade igår så drabbades jag av ett bakslag i form av ett icke godkänt YKB-prov del 1, men som alltid ges tillfälle att få göra om provet och få godkänt, och chansen kan komma redan imorgon eftermiddag, och den här gången är jag mer förberedd än för två dagar sen. Och nu när jag är rätt säker på vad det var för frågor som det gick snett på, så ökar mina förhoppningar att kunna lyckas den här gången genom att jag är mer påläst om det än någonsin.

Så till sist kan jagberätta att när oktober blev november så noterade jag ett besöksrekord för denna blogg. Under oktober månad så noterades i bloggens besökstatistik 206 unika läsare, och därmed slogs också rekordet från tidigare i höst med augusti månad på 168 besökare. Senast jag uppmätte sådana siffror var i maj 2010.

Mer om hur det går på det eventuella omprovet och det fortsatta livet här i Vännäs, kommer som vanligt i senare inlägg, nämast imorgon. 

Kursen har drabbats av ytterliggare ett bakslag, det var när första delen av det sk YKB-provet gjordes. Ett snedsteg på ett delämne gjorde att nederlaget var ett faktum. Men när provsvaret damp ner i mobilen så blev jag faktiskt inte så jättebesviken, det var nästan så att det kändes att inom det ämnet var jag inte så påläst inför och var beredd på vad som skulle komma, och det var inte långt bort för att bli godkänd, bara 2 av 3 delämnen blev ändå godkända. 

Nu laddar jag om inför nästa vecka, det förlorade provet får lämna plats åt det som kommer härnäst. Idag fick vi i gruppen nya scheman som täcker dessa tre veckor som är kvar, och nästa vecka blir rätt intensiv, med två prov inom loppet av tre dagar, och kanske får jag göra omprovet redan på fredag samma vecka, enligt schemat står den dagen som reservtid. Och blir det inte där, görs samliga omprov som vår grupp samlat på sig på torsdag sista veckan.

Som sagt, nu peppar jag mig själv och förbereder inför den absolut sista gryningskörningen med Liljaskolan imorgon bitti kl 5.00 sen väntar bara två körningar under dessa kvarvarande veckor, och jag har nyligen löst ut den absolut sista frukostpåsen från matsalen här på Liljaskolan. 

Och nu när klockan är runt halv åtta innebär det att den tidiga sänggången består, i alla fall idag.

Mer bloggande blir det som vanligt imorgon, och då förhoppningsvis med lite goda och härliga saker från gryningskörningen.

Hej hej, en ny vecka har anlänt och den här gången är jag tillbaka och bloggar i Vännäs igen, efter en avslutad praktik hos Byberg & Nordin hemma i Sundsvall. Och med det kan man säga att jag är tillbaka till allvaret och verkligheten, för nu återstår knappt tre veckor kvar av min vistelse här, och det är nu det gäller, dom sista proven ska vara godkända, grupparbetena redovisade och körningar som ska bidra till att D-körkortet så småningom är mitt.

Just nu ser det ut så här på mitt bord, en stor och tjock pärm som innehåller det som skall pluggas och gås igenom inför det kommande provet. YKB-provet är på drygt 60 frågor som delats upp i två delar, tre delämnen består det första av och sedan längre fram kommer så nästa del som också är på tre delämnen. Dom delämnen som vi ska ha prov på imorgon är Passagerarsäkerhet med olika sjukdommar som vissa kan ha, Yrkesmässigkörning som omfattar internationella bestämmelser och lite kunskap om människosmuggling och Miljö och Sparsam körning. Och när det är avklarat så siktar jag mot körningen tidigt på onsdagsmorgonen kl 5.00

Och sen efter det så väntar nästa prov om en vecka följt av en lektion i hur man gör omkörningar av och med unga fordon.

Men nu väntar plugget, och mer om hur det gått kommer som vanligt i senare inlägg, närmast imorgon. 

Ha det!

Hej och välkommen till ett lite annorlunda inlägg här på bloggen, till att börja med kan jag avslöja att gårdagens inlägg fick stryka lite på foten som uteblev på grund av tidsbrist, så jag tar både dagen och gårdagen under ett och samma inlägg, samtidigt som det inte hör till vanligheterna att jag bloggar på fredagar.

Så till gårdagen som inte var så händelserik, det som jag fick vara med på var bland annat en avlösnig av förare på linje 100 mot Umeå i Gnarp, när så jag var tillbaka i Sundsvall vid 15-tiden, bestämde jag mig för att ta lite friskvård och ta vara på min lediga tid till att träffa lite bowlingkompisar, jag begav mig till bowlinghallen utanför stan helt enkelt. 

Så det var lite av gårdagen, idag har det däremot hänt mer. Jag skulle få följa med en körning ända till Hammarstrand, dels för den vanliga busslinjen, men också för att lassa och lossa gods på plats i Hammarstrand.

Turen avgick Sundsvalls busstation kl 07.10, men jag och föraren var på plats redan 06.30

Och tro det eller ej men jag fick under en stund i Hammarstrand manövrera bakgavellyften på bussen, men själva lossningen och lastningen skötte personalen på Bussgods i Hammarstrand, och tur var väl det för skyddsskorna var hemma dom. 

Under alla dagar som jag nu varit hos Byberg & Nordin så jag alltid tagit plats alldeles bredvid föraren, och alltid finns det nåt att diskutera om och berätta om. Bland annat om vilka idioter som kör stadsbussarna och bilarna här i stan, inte minst på busstationen där folk fullkomligt struntar i högerregeln, och bilar som inte får köra in på bussområdet ändå gasar in bredvid bussarna. Och högerregeln gäller i alla typer av korsningar där inga vägmarkeringar, vägmärken eller trafikljus finns, men det finns liksom inte. Som tur är jag med och drar lärdom att inte bli som dom som kör i stadstrafiken, och kanske förebygga olyckor.

Men det återstår att se, nu tar jag helg. Nästa inlägg kommer närmast nu på måndag, och då är jag tillbaka i Västerbotten och Vännäs där verkligheten tar vid genast. För nu är det bara tre veckor kvar innan kursavslut, vilket känns helt overkligt men också lite skrämmande, dom sista proven, uppgifterna och grupparbetena måste göras och tre veckor är verkligen en tajt tidsplan. Men det löser sig nog.

Nu tar jag helg, och önskar som vanligt ni som läser, en god fortsättning.

Dagens inlägg utgår och skrivs istället om till ett fredagsinlägg, mer om det imorgon alltså.

Första praktikdagen är avklarad, och det blev senare än jag hade tänkt mig. Dagen började kl 8.15 i Byberg & Nordins bussgarage i Nacksta i Sundsvall. Väl efter ett tag fick jag mina första direktiv, alltså vem jag skulle få följa med. Och det började med att en förare skulle ner till Harmånger med en buss som gick i beställningstrafik åt Birka Cruises, där föraren avlöstes innan bussen for vidare mot Stockholm. Jag satte mig direkt på stolen alldeless bredvid föraren, i den sk guidestolen.

Vid kl 12 var det så dags för matpaus i Gävle och Byberg & Nordin bjuder sina förare på maten, så även jag blev bjuden av företaget, tack ännu en gång säger jag.

Väl framme i Stockholm vid 15-tiden var det inte mycket mer än att släppa av passagerarna på Stadsgårdskajen i city och göra en lätt städning inuti. Vid 16-tiden hade nya passagerare tagit plats i bussen efter en förhoppningsvis lyckad kryssning. Nu återstod bara den långa vägen hem, och under tiden gjorde vi stopp i Uppsala, Söderhamn och Hudiksvall med matpaus i Gävle, bjuden ännu en gång. 

Men resan var inte bara avkoppling, under ditresan hade ägnade jag lite tid åt mitt skolarbete, som är inför provet nästa vecka. När mörkret föll medans bussen slutligen lämnade Stockholm, blev det totalt becksvart och ingen läslampa hade man tillgodo i guidestolen, men trots det lyckades jag inte somna.

Väl imorgon vet jag att jag kommer att få följa med ytterliggare en tur, men vad det blir nånstans återstår att se. Det som är klart är att den är betydligt kortare än dagens. Och eftersom det blev lite sen hemkomst idag, gav Byberg & Nordin mig sovmorgon, för att sedan sparka igång dagen halv tolv.

Mer om det i senare inlägg, närmast imorgon.

Nu när det har varit en typisk mellandag utan att det har funnits nåt att göra, så tänkte jag passa på att redovisa dom vanligast frågorna jag får, när jag är ute bland folk, alltså inte här på bloggen. Det många frågar efter förrutom när jag är klar med alltihop, så är det också om jag kommer att söka mig till hemortens lokaltrafik så småningom. Mer om det strax.

Vad fick dig att söka till att bli bussförare? 

Jag har haft det i tankarna länge, inte minst sedan jag började åka buss dagligen för sisådär tio år sedan. Sen har jag under större delen jobbat mycket med service, vilket jag trivs med alldeless utmärkt med. Plus att bussföraryrket är ett framtidsjobb jämfört med andra jobb inom tex butiks- och affärsväsende. Alla är beroende av bussen oavsett vilken tid vi lever i, det gör att lediga jobb finns alltid, inte minst nu när kollektivtrafiken växer och många gamla chaufförer går i pension.

Hur lång är utbildningen, och får du D-körkort och YKB sen?

Kursen är 15 veckor lång och lär man sig allting som har att göra med yrket. Eftersom det är sån kort tid vi har på oss så är kursen väldigt komprimerad, just tiden är ett hinder för många, en del behöver ha längre tid på sig för att lära sig och andra som jag till exempel är det lagom tid. Just nu är jag en av dom på kursen som ligger i framkant, vilket gör att motivationen ökar, inte minst inför det stora YKB-provet om en vecka.

Jajamen, D-körkort och det sk Yrkeskompetensbeviset (YKB) kommer jag att ha i näven när kursen är avslutad, att gå den här utbildningen som är en kommunal vuxenutbildning, gör att det hela blir mycket förmånligt. Det enda jag betalar för är uppehälle på studieorten.

Hur många är ni som pluggar?

Vi är 10 stycken som vill bli bussförare, av olika nationalitet och ursprung. 8 av oss är inte födda Sverige och 6 av oss har bara bott här i Sverige i mellan 3-6 år. Dom flesta av oss är mellan 24-30, sen har vi två i gruppen som är strax över 50. Vi är en spridd skara men vi har riktigt kul när vi pluggar.  

Hur bor du när du pluggar?

Till att börja med så har kvar huvudboendet i Sundsvall, och i Vännäs bor jag på Vandrarhem, eller elevhem som det egentligen heter. Väl där har jag ett eget rum med säng, fåtölj och skrivbord på en yta av ca 10 kvm, med toalett och dusch i korridoren som jag delar med andra som bor där. Vi hjälps åt att hålla stället snyggt.

Om helgerna åker jag tillbaka till Sundsvall, resan tar knappt fyra timmar med tåg, och för mig måste jag, i och med att både tvätt och post måste gås igenom. Hittills har jag åkt tillbaka alla helgerna utom den senaste, och att stanna i Vännäs är inte så tokigt. 

Hur övningskör ni?

Våran buss som för övrigt är kul att ratta in, är en Volvo 9700, med manuell 8-växlad låda. När vi är ute och kör har vi en utav våra lärare/intruktörer med oss snett ovanför förarplatsen. Det vi måste tänka på är att bussen är 12 meter lång och över 2 meter bred, och tar mer plats än en vanlig bil. Det är så att vi måste "låna" utrymme från andra trafikanter då och då om det är trångt.

Igår hade jag möjlighet att köra en buss med automat, men bussen var 1,5 meter längre än den som vi normal brukar köra, med det var skitkul ändå.

Vart tänker du söka jobb när du är klar?

I Sundsvall där jag bor, finns det just nu ett behov av att anställa förare, så därför känns det naturligt att jag söker mig hit. Men med körkortet och YKB:et kan man jobba nästan var som helst. En vacker dag när jag kört buss i Sundsvall så kanske jag söker mig till andra större utmaningar och större städer som också behöver arbetskraft. Det spelar egentligen ingen som helst roll, bussförare behövs överallt.

Hur kommer du vara som bussförare?

Jag har lovat mig själv att inte bli den som sitter bakom ratten och är den sura föraren när man släpper ombord passagerare, utan jag ska och har alltid ett leende på läpparna när jag träffar andra människor, som jag nästan har blivit lite yrkesskadad på. Och service-minded som man är siktar jag på köra mjukt, bromsa lungt och inte vara så vass på gasen när jag ska start från ex en hållplats. Då kommer allt att gå som tåget, och jag vill att mina passagerare ska må bra och trivas när dom åker med mig, lika mycket som jag trivs med jobbet

Eftersom jag känner dig, kan jag få åka gratis nån gång?

Nej, det vill jag inte. För det första så är det inte rättvist jämfört med dom andra passagerarna, att dom som känner föraren ska få åka gratis. Blir det så att nån bara går förbi utan att trycka sitt busskort på läsaren, anmärker jag naturligtvis på detta. Sen om du ändå vill åka gratis och tjatar om det på det otrevliga sättet, är det sen inte mitt problem om du åker på böter i en biljettkontroll eller att jag skulle slå på överfallslarmet så polisen kommer, och dom är snabba.

Finns inte din fråga här uppe? skriv en kommentar eller skriv en fråga uppe i frågefältet i menyn till vänster.

Mer bloggande blir det som vanligt i morgon igen.

Hej hej där ute i vintersverige, en ny vecka är här och det är mindre än fyra veckor kvar här. Som rubriken antyder så har jag fått en ny kompis, och det är en buss som är längre än vår vanlga som vi övningskör med, men det är inte det som är det speciella, ör i bussen hittar man ytterliggare små kompisar. Bussen var utrustad med en form av automatlåda, Volvos I-Shift, som gjorde bussturen i och kring Umeå till ett rent nöje. Fantastiskt roligt.

Med den här mannicken blir allt så mycket roligare att köra, men det är precis som en helt vanlig manuell växellåda, man får vara mycket försiktig i uppförsbackar då den här har inte samma benägenhet att "dra" fordonet så att det är i princip omöjligt att ramla bakåt. 

Instruktören för dagen var Niklas, som också är ägare till Vännäs lokala bussföretag "Vännäs Buss AB", som jobbat för företaget i 30 år, men har bara intruerat elever bara några terminer. Jag uppskattar verkligen hans lugn och sakkunnighet, och så vitt jag vet hade han inte nåt att anmärka på, förrutom att ta det extra försiktigt vid rondeller med räcken på högersidan, då blir det plötsligt trängre. Men ingen skadad buss iallafall, trots att bussen var 1,5 m längre än våran normala buss.

Och med att det är vecka 44 så börjar min praktik hos bussföretaget "Byberg & Nordin". På onsdag är det alltså dags och tro det eller ej men det första som jag kommer att få göra är att följa med Ybuss ända ner till Stockholm, därefter blior det några småturer åt ev Liden och Hammarstrand lite senare under veckan.

Mer om det blir det i senare inlägg, mer bloggande blir det förståss imorgon.