Det kan jag säga att jag är skyddad mot. Fick en kallelse till sjukhuset och igår var det dags, en spruta på 0,5 ml fick jag och jag ska få en till den 10 november. Jag har läst att det kan komma biverkningar i form av influensaliknande symtom men jag kan säga att det enda jag har drabbats av är att har fått regält ont i armen efter sticket, och kan inte höja överarmen så mycket utan att det ska ta emot. En annan sak som jag tror jag drabbats av är trötthet men det ska inte vara några större beskymmer, men jag blev trött bara efter halva dagen. Men det är ju klart att allting har en baksida, en baksida som kan vissa gånger få enorma konsekvenser för ens liv dock inte för mig som tur är.

Men idag har dialogdagarna fortsatt och idag var det funktionshinder som var huvudämnet. En nackdel med dom här dioalogdagarna är att man går så långa dagar vilket kan vara lite ovant för vissa. Men då ska man veta att sådana här händelser inträffar väldigt sällan som tur är. Men det var en sak som jag tyckte var och det var att det kom en man som hette Kjell Rönnqvist, och han var pappa till Nathalie Rönnqvist som helt oskyldigt mördades i september 2003. Det visades en film som handlade om hur hennes föräldrar och vänner har hanterat händelsen.

I alla fall tyckte jag att det är starkt av alla i filmen att berätta om det och samtidigt gå vidare för det är en lång process man går igenom när man har misst en nära anhörig, jag kan berätta att jag har två släktingar som gått bort. Denn ena gick bort i cancer och den andra i en trafikolycka, och det var för en tid sen och det har kännts bättre med tiden.

Nu funderar jag på om jag ska gå och lägga mig tidigt för att orka imorgon. Man kanske blir bättre om man får mer sömn.

cya :)