Under hösten var jag med om en av dom för mig ovanligare ingreppen i min kropp. Under mitt liv har jag gjort gjort operationer mot nageltrång, gjort koloskopi (man går in med en slang med kamera igenom rumpan för undersökning av tarm) och gastroskopi (man går igenom matstrupen också med en slang och kamera), men nu var det nåt helt annat. 

För nåt år sedan märkte jag att min ena testikel blev mer och mer känslig för ytttre påverkan, och då och då det mest fruktansvärda jag varit med om. Testikeln vred sig så att hela den var svullen, smärtan när den väl hade vridit sig gick inte att beskriva, en konstant smärta som strålade ända upp i buken. Men alla gångerna hade jag lyckats återställa den till rätt läge och svullnaden och smärtan försvann. 

Testikelvridning, sk testikeltorsion, t.h drabbad testikel och sädesledare

När så jag fick veta att den vanligaste cancerformen bland män var testikelcancer, började jag fundera och kom fram till att man kanske skulle kolla upp sig själv och samtidigt tala om för dom på vårdinrättningen vad jag varit med om. Sagt och gjort bokade jag en tid på vårdcentralen.

På vårdcentralen var det första dom gjorde var att undersöka området med ultraljud, inget konstigt hittades men när jag fick frågan om att göra en operation mot mitt problem med vridande testikel så kunde jag knappt tro det var sant. Äntligen skulle jag bli kvitt problemet och inte oroa mig för om det skulle komma hända igen. 

Några veckor senare fick jag en tid hos dagkirurgen, vilket skulle betyda att jag inte skulle bli inlagd utan få åka hem samma dag efter operation. 

Klockan var före 7.00 på morgonen när jag klev av bussen vid sjukhuset, jag hittade avdelningen på sjukhuset och fick sitta och vänta. Sen blev jag uppropad och fick gå in i ett omklädningsrum och jag fick klä av mig och fick sjukhuskläder att ha på mig under vistelsen. När jag så småningom var klädd nästan helt i vitt blev jag visad till en sal och jag fick en egen säng att ligga på tills det var dags. Under den morgonen vaknade jag med huvudvärk hemma, och då kändes det bara skönt att få ligga ner och vänta.

Ett tag senare var det dags, några sköterskor rullade bort med mig liggades i sängen in i en hiss ner till opertation. 

Väl i operationssalen väntade lite mer sjukhusfolk på mig, jag fick kravla mig över till det hårda operationsbordet, operationsmössa och täcke fick jag på mig och jag var inställd på att det här bara skulle bli en titthålsoperation utan att bli sövd med narkos utan bara med lokalbedövning, men där fick jag fel. Rätt var det var så höll en sköterska en mask en bit ovanför min näsa och mun i tron om att det inte var narkos, utan syrgas.

Men ju fler andetag jag tog desto dåsigare blev jag och mer än så hann jag inte tänka föränn det svartnade för ögonen och jag sov en sömn inte helt utan nån enstaka dröm.

Försiktigt öppnade jag ögonen när jag fick åter medvetandet, jag låg i samma sal som jag kom till från början. Men jag var så dåsig att jag sov ett tag till, jag kände med ena handen att jag hade en näsgrimma för bättre andning och innanför underkläderna hade jag som en stor dambinda mellan benen. Jag var också uppkopplad mot en dator som mätte andning och puls.

Operationen hade gått till så att kirurgen hade gjort ett snitt i pungen, undersökt den drabbade testikeln, för att sen sy fast den med övrig vävnad för att den inte ska vrida sig nån fler gång, och därefter sy ihop snittet. 

Men som sagt, riktigt dåsig var man och jag kände att jag inte hade nån brådska därifrån så jag fortsatte och sova och piggna till. Mellan sömnångorna kunde jag höra sköterskorna som gick förbi, nån tittade till mig med kommentaren "ja, Robert bara sover å sover han...".

Näsgrimma

Men vaknade till gjorde jag och fick till slut sköterskornas uppmärksamhet med att jag satt upprätt i sängen och bara var. Jag hade vaknat till för mig välkända toner som spelades i en högtalare i salen på låg volym, jag hajade till och kunde placera musiken direkt. Jag hade vaknat till "Ad dios" album "Aquatica", ett album som jag lyssnade mycket på förr och än i dag lyssnar jag på "Ad dios" musik.

Albumet "Aquatica" av duon "Ad dios" gav mig ett mjukt och behagligt uppvaknande medans narkosen släppte

Jag fick en lätt frukost vilket var underbart för nån frukost före operationen var det inte tal om, och strax efter att jag hade stoppat i mig den sista biten av mackan kom en av läkarna som utförde operationen till min säng. Han frågade hur jag mådde och jag kunde när jag kände för det gå till personalen som senare skulle skriva ut mig. Jag fick info om hur jag tog hand om operationssåret på pungen vid dusch och tvätt, och att det kunde göra ont i det behandlade området den närmaste tiden, och att se upp så att såret inte blev infekterat. Bad fick jag glömma i minst två veckors tid under läkningen, vilket gjorde att det planerade besöket på relaxen på Himlabadet med några vänner och dåvarande flickvännen fick skjutas på framtiden 

Jag kände mig naturligtvis lite vinglig men inget illamående eller huvudvärk kände jag, det kändes som jag hade sovit en god natts sömn när jag fick på mig mina vanliga kläder och gick från avdelningen utskriven i riktning mot bussen hem.

Vid utskrivningen frågade en av sköterskorna om dom kunde beställa en sjuktransport till mig. Men jag sade bara "Äh, jag kan ta fyrans buss hem jag" sade jag. Jag tänkte att det finns dom som behöver sjuktransporterna bättre än jag, jag kände ju mig helt återställd trots allt.

På vägen ut till bussen i centralhallen fick jag vänta lite på bussen, och då passade jag på att ringa lite samtal till både min mamma och min dåvarande flickvän och berättade att allt gått bra. Telefonen hade ju varit helt avstängd under vistelsen på sjukhuset och dåvrande flickvännen hade också försökt få tag i mig men förgäves.

Och idag märks det inte mycket av operationen, till duschandet gjorde jag en kjol av en plastpåse att tejpa fast runtom medans det läkte, och nu känns det ingenting. Fast nog märks ärret och det kommer det att göra, i alla fall ett tag framöver.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Trots att det har gått snart tre veckor sedan semestern 2015 tog slut så kan jag fortfarande inte sluta tänka, wow jag har haft semester utan att förlora pengar på det eller gå med ångset. Och då menar jag att under dom år jag har varit yrkesver...

...en drygt 20 år gammal röd tvättkorg i plast, och första möbeln att äntra nya stället blev en soffa!     Under en veckas tid har det möblerats, installerats, borrats, skruvats, spikats och provkört i det som nu är "nya RIMs musikaliska verks...

Då är snart nedräkningen nere på noll och redan imorgon kommer jag att för första gången att gå husesyn på nya adressen. Just nu finns inte mycket kvar, allt som gått att packa i flyttkartonger är numera i ett förråd på nya stället (32 stycken blev d...

Från och med 1 juni gör Buss-Robban comeback på landsbygden, BR har fått förtroende att framöver köra i Njurunda igen. Det var i början på januari man omorganiserade trafiken och slog ihop Timrå norr om Sundsvall med Njurunda söder om stan och därmed...

Ytterligare ett steg har nu tagits i detta projekt som jag valt att kalla för "Flytt 2015", nu är det klart med vilka om fått i uppdrag att ansvara för flytthjälp och flyttstädning. Till dom uppdragen har jag anlitat TSC (Teckenspråkcentrum) för fl...