Dagarna går, lönen kommer allt närmare och det betyder att det som jag har väntat på kommer. Var och testade synten som jag tänker köpa, och jag måste säga att ljudet var hur bra som helst, redan efter att jag hade knappat in ljudval och så vidare, så gick mungiporna upp direkt, och jag kände att nånstans efteråt föll jag i nåt slags meditativt tillstånd när jag satt där och fick fram synt-ljuden. Och jodå, jag hade tid att ta reda på nästan alla ljud, det är väl nåt ställe som jag inte letade på, men förhoppningsvis så hittar jag dit så småningom. 

Och jobbet på Coop fortsätter, idag var det dags igen, ett långt arbetspass med mycket jobb som det brukar bli på torsdagarna. Imorgon ska jag dit igen och jobba, och jag ska börja redan klockan sju på morgonen. Så det är nog säkert bra om jag avrundar nu.

Men en sak ska jag allt hinna med, och det är att jag tror det var i början på året som det började dyka upp lite länkar till andra bloggar. Nu idag har jag några stycken men så har det inte alltid varit. 

Som första blogg-länk som jag lade upp var en kompis till mig, nämligen Linnea Söderblom. Och visst har man tittat in den bloggen också, och där fanns ett video-klipp som jag aldrig kommer att glömma, och jag kommer ihåg hur mycket jag garvade åt den första gången. Å jag vet, jag har väldigt knäpp humor ibland. Nu i efterhand kan jag ju tycka att det är lite väl konstigt. Men det var då.

Ännu en jobb-dag avklarad, och jag kan säga att det inte var nå större problem att stiga upp och gå till jobbet. Tvärtom var det ganska lätt, fastän man hade ett långt arbetspass framför sig, från 6.00 till 12.30. 

Själva dagen var undanstökad ganska snabbt och sedan skulle jag göra det som jag väntat på, åka med moppen till verkstad och få den servad. Jag trodde först att det skulle ta ett par timmar när jag lämnade in den vid ett-tiden. Men nä då, fick hämta ut den strax efter att verkstaden hade stängt klockan fem. Men vad gör det, nu har man en bra bit kvar till nästa service, så tills dess kommer jag fortfarande ha kul med den, ut och åka. 

En annan sak som jag fick veta på jobbet var att min synt som jag har tänkt köpa har kommit till butiken. Så det ska bli spännande för mig. Men först ett tandläkarbesök och lite jobb, bara några timmar den här gången. Jag kan säga direkt att jag inte det minsta tvivlar på det här med tandläkarskräck, för det har jag ingen, medan jag har hört att det lär finnas över 30 000 med den skräcken i Sverige, olyckligt nog. Men då har jag rådet att man bara ska ta det väldigt lungt, och varför inte lyssna på rogivande musik under behandlingen eller när man sitter i väntrummet? Jag tror att det hjälper, genom att hjärnaktiviteten går ner, och pulsen likaså, så känner sig människan lugnare och mer avslappnad.

Så du som kanske läser det här och har den här typen av skräck, så följ gärna mitt råd, det ordnar sig. Jag har själv den kunskapen om vad lite musik kan göra för nytta, och att jag själv hade den typen av skräck för många många år sen.

Nä, nu tänker jag inte babbla mer om den saken, utan nu ska jag förbereda mig inför imorgon. Avslutar med en liten tillbakablick. En video som jag då diggade mycket, och jag gör det än

Ojojoj, lot to do today. Har haft en hel hög med ärenden, banken, Northbike, bokhandeln och musikbörsen. Och just musikbörsen har blivit lite av min favoritbutik, för här finns det nåt för alla musikälskare, och jag är just en sån, en älskare av musik. Det finns ingen bättre mötesplats än den affärn. Här möts all musik och hjälp får man också av den kunniga personalen, har fått den hjälp jag behöver.

När det var dags att gå till banken, var jag såklart glad, för tidigare hade jag fått en utbetalninganvisning. Och då var det bara att hämta det som skulle hämtas. Och det blev lite kosing, ett antal tusenlappar. Snart är jag där, vid min eftertraktade synt. Men det som behövs nu är lönen från sommarjobbet, och det kommer att dröja lite. 

Som näst sista ärende, stod Northbike. För min ögonsten har gått 500 mil, så det är dags för en välbehövlig service, imorgon klockan ett.

Sen var det slutet på dagen, och det var Coop i Nacksta. Och jag ville snacka med chefen om framtiden, och jodå, jobb direkt i några timmar. Sen imorgon blir det också jobb, fast mycket tidigare, nämligen kl 6 till halv ett. Orsaken till att dom behöver lite handräckning är att affären är lite underbemannad, och då är det bra att jag kommer in i leken. Det är några som är sjukskrivna och på semester, därför är det lite folk som jobbar.

Så visst, sitter med ett stort leende på läpparna. Jag kanske kommer att vara det när skolan är igång. Både morsan och lärarna jag kommer ha i höst har börjat jobba, ser faktiskt fram emot att träffa alla, och inte minst i nya lokaler. Medans mina kompisar är helt tvärtom. Många gruvar sig inför det som komma skall. 

Nä, om man ska ta och varva ner lite inför imorgon så man är pigg och fräsch. Nu till en tillbakablick, här kommer det alla första video-klippet som publicerades på den här bloggen för lite drygt ett år sen.

Då var utseendet klart, liksom att jag är hemma igen i fina Söndsvall igen. Det första som slår mig är att nu börjar nedräkningen till plugget, en vecka kvar på mitt allra sista sommarlov. Morsan som är lärare själv, börjar jobba på måndag. Sen veckan efter äre dags för oss elever att gå dit.

Ska kanske ändå berätta om vad som hände igår kväll, nåt helt otroligt men sant. Nämligen att jag till slut lyckades sänka mitt hcp. På en 9-hålsrunda i och för sig men det spelar igen roll, slutresultatet blev 22 poäng på dom hålen. Och det innebär att jag har sänkt mig från 36, som jag har haft dom senaste tre åren sen jag fick mitt officiella hcp, till 34.

Farfar har hela tiden tjatat på mig att jag behöver bara hålla koll på tre saker när jag slår iväg bollen. Första är att stå rätt till bollen, andra är att inte ha för starkt grepp, för då går det åt skogen. Och det tredje är att slå till när man kommer till framsvingen och riktigt får iväg den, så äre för mig.

Och just den kvällen när jag riktigt fick fick ihop alla poängen, så satt allt på plats. Till skillnad från farsan, som alltid ska ha ett sånt dåligt humör när det inte vill gå som han vill. Men det är hans problem, inte mitt.

En sak som jag inte riktigt kan få nog av, förrutom golf, musik och foto, är "Stefan och krister". Vet inte hur många gånger jag sett det här "Full Frys" som dom gjorde för en herrans massa år sen. Favoriten i den serien är ju såklart "Edvin", som är rent av bokstavligt korkad, men så klockren.

Om ni tycker att det ser lite konstigt ut, är det för att denna blogg ska byta lite utseende, bland annat ska saker och ting justeras och se bättre ut. Jag kan även informera att idag är det precis ett år sedan denna blogg blev invigd. Och det är jätteroligt, så lite tillbakablickar blir det lite längre fram, men det blir efter att jag är klar med utseendet.

Och vad har annars hänt idag? jo för andra gången så var det sååå nära att jag skulle kunna sänka mig, men näädå. Men det jag kan gkädja mig åt är att man har satt ett nytt personbästa. Hela 36 poäng blev det under dom 18 hålens spel, vilket är det högsta nånsin. Kan inte komma ihåg nån gång som jag har fått så här mycket poäng under en 18-hålsrunda.

Ikväll ska jag ut igen men på en 9-hålsrunda, en mycket svårare bana än på den jag har spelat på.

Nu jobbar jag vidare på utseendet och hoppas att det ska bli klart imorgon, nu lite ad dios.

...men inte riktigt. Spelade som sagt golf idag med, precis som jag ghjort sedan en kort tid tillbaka. och vad börjar man med då. Första 5 hålen gick åt helvete, trodde att de resterande hålen skulle gå åt samma håll, åt skogen. men sen hände nåt som kanske bara min personliga tränare kan svara på, det började ljusna. och mot slutet av dom första 9 hålen så började det kännas lättare. Och det slutar med att jag gör säsongens bästa resultat, 17 poäng dom sista 9 hålen. Jag visste att jag hade samlat på mig en del poäng menj att det skulle vara så mycket. Så jag gjorde helt enkelt ett misstag där, genom att kolla scorekortet och sen kom nervositet över mig, och det kan nog vara det som gjorde att dom sista hålen var nära att bli poänglösa. men 17 poäng lyckades man skrapa ihop.

Banan hade trots det återhämtat sig genom att bli härligt torr igen, men resterna från det som har varit låg i form av små små pölar på en del ställen, men lyckligtvis hamnade man inte i dom.

Nu ska jag återigen hoppas på det bästa ute i gräset, och nu vill även farsan hänga med fast till kvällen. Det innebär att sista heldagen som jag är här nere, blir helt och hållet åt golfens tecken. 18-hålsrundan först och sedan 9-hålsrunda senare, ja efter att man har återhämtat sig lite.

Det var det, och nu till lite musik, som är idag åter igen ett soundtrack. Filmen den kommer ifrån är "Crash", musiken är skriven av Mark Isham. Och jag vet inte vad ni tycker men jag tycker att det här är förmodligen det mest stillsamma soundtrack jag nånsin har hört, så jag är bara tvungen att lägga upp den här. Kanske för att jag rent av gillar den.

Hur jag visste att den fanns var att den finns med i SVT-programmet "Hemliga Svenska Rum". Och jag fick upp ögonen för den och skickade en fråga till tittarservice, men där kunde dom inte säga vad det musikstycket hette, lite konstigt i och för sig, det är ju dom som har gjort programmet. Men till slut hittade jag den.

Som sagt, hela dagen har man tillbringat på golfbanan. Och jag kände att när jag och farfar lämnade huset, att nu kommer det gå bra. Och visst blev det så, i början. Dom första 9 hålen drog jag till mig 15 poäng, men dom sista hålen blev det ynkliga 10-11 poäng. Och även om min form var på topp, så var inte banan det. Det har nämligen regnat mycket, och på nåt sätt har drenerigen inte räckt till. Det märktes inte minst på vissa hål som var genomsura. Så man fick flytta bollen på en bättre gräsplätt, rätt många gånger. Får hoppas att det har torkat tills imorgon.

Vi spelade faktiskt igenom alla 18 hålen på bara tre och en halv timme, kan det vara rekordtid tro? I alla märktes det att det kändes i kroppen, inte minst ryggen på vad man varit med om. Får hålla tummarna på att jag inte kommer ha träningsvärk imorgon då jag åter igen ska ut och spela.

Det är vad som hänt idag, nu lite musik, av en Japan. Han heter i alla fall Kawai Kenji.

Lite golfträning blev det idag, vilket jag inte ha gjort på länge. Golfrunda blir det imorgon, så det passar alldeless utmärkt, får hoppas att greenerna är torra så bollen gåt dit man vill. men det såg länge ut som att det skulle bli ett skitväder, men molnen lättade och till slut blev det varmt i solen. Ska kolla om det blir bra golfväder imorgon, så kommer rundan att gå som smort. och jag måste erkänna att jag känner mig lite ringrostig.

Nu ikväll åt vi hela familjen på en trevlig restaurang, som egentligen kallades för Bistro. Jättegod mat var det också, men när man skulle beställa fanns det inga menyer vid borden, så man fick ta hjälp av två stycken stora tavlor som alla fick sammsas om. Gott och trevligt var det också, och vi sade också att äntligen har Strängnäs fått ett toppen-matställe. Kan slå vad om att Tore Wretman, som tyvärr inte lever längre, skulle ha tyckt om stället.  

I alla fall är det sängdags nu, här får ni lite filmmusik. Lite mellankoli den här gången, Soundtracket kommer från filmen "Donnie Darko". jag tycker att den är rätt bra.